Sedan BTI lanserades 2020 har Isoleringsfirmornas Förening sett ett ökat intresse för teknisk isolering.
Föreningen får fler frågor och har fått ett flertal inbjudningar till att föreläsa om standarden.
Branschstandard Teknisk Isolering, BTI, inkluderar dimensioneringshjälpmedel som kan användas både vid nybyggnation och ROT-projekt och väger in kostnad och miljöpåverkan av olika isoleringsprodukter.
BTI fyller ett tomrum. Byggbranschens positiva reaktioner har visat sig från spontana telefonsamtal om att standarden och lathunden är bra, till inbjudningar om att föreläsa.
– Sådana förfrågningar har bland annat kommit från BeLok och BeBo som är Energimyndighetens beställargrupp för lokaler och bostäder, även från Boverket inför arbetet med kommande BBR och Svensk Byggtjänst med koppling till AMA samt från en rad olika konsulter.
IF sitter med i TK-189 SIS-standard där vi bevakar vår intressen. Vår standard har även översatts till engelska på förfrågan från ett flertal länder, säger Johan Gustafsson, TyMa Consult AB, som är projektledare och författare till BTI.
Många har bidragit i arbetet med standarden, bland annat beställare, konsulter, besiktningsmän, VVS-, kyl- och isoleringsentreprenörer, BIP-utvecklare samt tillverkare av isoleringsmaterial. De medverkande har kommit med många värdefulla synpunkter utifrån sina respektive perspektiv.
– När vi arbetade med BTI undersökte vi även standarder utanför Sverige. Vi kunde konstatera att nivån på teknisk isolering är relativt hög i Sverige jämfört med andra länder. Även inom industriisolering låg vi över andra länder. Vissa tycker att vi isolerar för tjockt, men det är en attityd som förhoppningsvis vänder i och med EiiFs beräkningar av besparingspotentialen vid förbättrad teknisk isolering i industrin, säger Johan.
Från AMA till BTI
Innan BTI lanserades utgick konstruktörer och övriga berörda från tabellerna i AMA vid arbetet med föreskrivning av VVS-isolering. – Tabellerna uppdaterades vart tredje år vilket skapade en viss irritation och förvirring. En av tankarna med BTI är att den inte ska behöva uppdateras på samma sätt.
Någon detalj kan säkert ändras men samma beräkningar av isoleringstjocklek ligger till grund och det ska inte förändras, berättar Johan. Han tillägger att AMA-tabellerna i sig sågs som användbara, men han ser nu, tack vare BTI, ett större intresse för teknisk isolering. – Nu funderar man mycket mer kring att det finns alternativ.
BTI har väckt medvetandet om att man kan uppnå skilda resultat med olika isoleringsmaterial, olika temperaturskillnader mellan media och omgivning, man får en tydligare känsla för tjockleken och värmeförlusten.
Många ser det som extra spännande att BTI även omfattar riktlinjer för ventilationsisolering eftersom det tidigare har saknats.
U-värden och distansskålar
Traditionellt har rekommendationer om teknisk isolering getts med isoleringstjocklek som utgångspunkt. I BTI bygger rekommendationerna på U-värden. Det är ett mått som är välbekant och lätthanterligt för övriga i byggbranschen eftersom värdet, som anger värmegenomgångskoefficient, även används för byggnadsdelar som väggar, golv och tak.
– Genom att använda u-värde blir det enkelt för konstruktörer att räkna på faktiska värmeförluster oavsett isoleringstjocklek och temperaturförhållanden. De behöver inte känna sig begränsade till vad som lyfts i rekommendationerna i BTI.
En annan sak som kan göra skillnad är att BTI genomgående förordar användandet av distansskålar för rörupphängningar. – Det har tidigare bara använts för kalla rör i Sverige, men sedan ett par år finns det även för varma. Det är en användning som bör öka med tanke på hur det bidrar till minskade transmissionsförluster.
En annan fördel är distansskålens ljuddämpande egenskaper, som är särskilt viktig i bostäder.
Johan avslutar med att påpeka att det även finns krav på installationsutrymmen i BTI.