Arkiv september 27, 2018

Intensiva kursveckor

Kursveckorna på IF-skolan är intensiva och faktaspäckade, men all utbildning hinns inte med där. Det finns även en utbildningsplattform för teoristudier via nätet – samt förstås företagens ansvar att låta lärlingen praktisera det som övades under kursveckan.

DEN NYA IF-SKOLAN håller fortfarande på att hitta sin form, vilket deltagarna säkerligen har märkt. Skolledare Jonny Jonsson påpekar att det vore en smula orättvist att ge ett utlåtande nu.

– Saker kan bli bättre men den nya skolan måste få chans att börja rulla. Det har varit snabba puckar för att få igång skolan igen och nu när vi har startat kan vi lättare se vad som behöver justeras. Vi har försökt skapa en organisation som ger en bra utbildning samtidigt som skolan kombineras med det vanliga jobbet och vardagen för både elever och lärare.

Under utbildningsveckan gäller högt tempo och mycket information.

– Vi får ofta kommentarer som ”är dagen/ veckan redan slut”. Det sägs med glimten i ögat och jag väljer att se det som att åtta timmar är lite när man gör något kul och intressant. Och skolan lär ut en grundkunskap som du kommer långt med, men din egen fantasi och anlag avgör hur långt du kommer.

Jonny berättar att det naturligtvis finns en utbildningsplan, men deltagarna får också styra genom att lägga fokus där de behöver uppfräschade eller fördjupade kunskaper.

Kurstillfällena samlar såväl helt nya elever som sådana som går sista steget i sin utbildning. Var och en blir instruerad i just de moment som är aktuella för honom eller henne, samtidigt har eleverna stort utbyte av varandra.

– Det faktum att en eller två lärare inte kan hjälpa alla samtidigt skapar gyllene tillfällen att ge och få kunskap av varandra. Man utvecklas mycket av att försöka lära någon annan, av att brottas med någon annans problem.

 

SAMVERKAN SKOLA–FÖRETAG

Eftersom eleverna på IF-skolan redan jobbar i branschen känner de till fackuttryck och hur man använder de flesta verktyg och maskiner.

– Det är en fördel eftersom vi direkt kan lägga fokus vid själva yrket. Den lärarledda utbild­ningstiden är kort och då fokuserar vi på praktiskt arbete och ritningsläsning, teorin kan läsas via onlineplattformen på icke lärarledd tid. Plattformen samlar mycket information på ett ställe, dessutom finns möjlighet till kontakt med mig, lokala kursledare och alla kursdeltagare.

Utöver praktiska och teoretiska kunskaper lyfter skolan även det gemensamma arbetet för att ge yrket ökad status.

– Vi lägger vikt vid kvalitetssäkring; att följa föreskrifter och beställning. Kan vi inte göra det vi är ålagda måste vi flagga för det och friskriva oss. Vi vill nå en statushöjning i yrket, utbilda yrkesmän och yrkeskvinnor – inte montörer.

Jonny avslutar med att påpeka att symbiosen mellan skolan och företagen är viktig. Det går inte att lägga allt ansvar på skolan, det räcker inte utbildningsveckorna till.

– Arbetsgivare betalar dyrt för skolan och deltagarna måste få hålla på med det de har lärt även på jobbet, annars är veckan bortkastad; repetition får saker att fastna. På en vecka hinner vi inte göra samma sak så många gånger – arbetsgivaren har ansvar för fortsatt träning. Om någon som utbildar sig inom plåt bara får jobba med rörskål eller cellgummi hinner de nya kunskaperna inte rota sig.

Dags att skrota AMA-tabellen?

Den så kallade AMA-tabellen har länge använts för att välja isolertjocklek. Den har varit till god hjälp, men den är också otillräcklig eftersom hänsyn inte tas till viktiga faktorer som påverkar effekten av isolertjocklek och prestanda. Isoleringsfirmornas förening kommer att utveckla en branschstandard för teknisk isolering och redogör här för historik, nuläge och framtid.

I KAPITEL 9, Energihushållning, i Boverkets byggregler BBR finner man endast denna text gällande isolering av tekniska installationer:

”Värme- och kylinstallationer samt installationer för tappvarmvattenberedning bör utformas och isoleras så att energiförlusterna begränsas.            Luftbehandlingsinstallationer bör utformas, isoleras och vara så täta att energiförlusterna begränsas”.

En naturlig fråga är då hur tjock isolering som är godtagbar med hänsyn till ett begränsat utrymme.

HISTORIK OCH DAGSLÄGE

Idag används oftast den så kallade AMA-tabellen ur AMA VVS & Kyl för att avgöra lämplig isoler- tjocklek. AMA VVS & Kyl uppdateras med jämna mellanrum och nästan varje gång förändras även AMA-tabellen.

Några historiska exempel: I en serietabell med isolertjocklekar från 1960 fanns kopplingar till energipris och temperaturskillnad mellan medie och omgivning. Tolv år senare, 1972, var tabellen även kopplad till drifttid, amorteringstid och energiprisökning. För ett rör med diameter mindre än 50 mm var den ekonomiska isoler- tjockleken på den tiden 30 mm. I senare AMA- tabeller försvann den ekonomiska delen och kvar var endast en tjocklekstabell att välja ur. Ytterligare senare togs hänsyn till isolermaterialens olika isolerförmåga.

I AMA 16 (den nuvarande) flyttades tabellen till Råd och anvisningar, vilket innebär att man inte kan referera direkt till själva tabellen – man måste istället skriva ut exakt tjocklek etc. Systemet är återigen nytt, nu med isolerklasserna A, B och C samt koppling till de olika systemen som ska isoleras såsom VV/VVC, VS, och KV. I tabellen är det även angivet vilken värmeförlust som uppstår vid de olika isolernivåerna, så att man har något att förhålla sig till. Nu gäller dock tabellen endast för isolermaterial med isolerförmåga

λ ≤0,037 W/mK. Det är värt att notera att nu väljs ofta Isolernivå A, vilket är den tjockaste. I föregångaren, AMA VVS & Kyl 12 fanns isolerserier ända upp till serie 8 – ändå valdes isolering oftast enligt serie 1 och 2.

FRAMTIDEN

Vad händer framöver? Det vi vet är att det säkert kommer nya isolermaterial med andra isoleregenskaper, vilket det idag inte tas hänsyn till i AMA-tabellen. Utveckling sker även av nya värmesystem med andra drifttemperaturer än de 55 grader som idag finns i tabellen. Behöver man lika tjock isolering på ett 40 graders system som ett med 55 grader?

Omgivande temperatur i nuvarande AMA-tabell är satt till 20°C, vilket inte alltid är fallet. AMA-tabellen tar inte heller hänsyn till om rörupphängningarna är isolerade. Isolertjocklekarna idag gäller då egentligen för oisolerade upphängningar men om man använder isolerade rörupphängningar kan isolertjockleken på röret reduceras med bibehållen värmeförlust.

BRANSCHSTANDARD – ETT LYFT FÖR TEKNISK ISOLERING

– Det är dags nu att ta tag i detta genom att vi själva tar fram en branschstandard för teknisk isolering. Där isolering av både rör- och ventilations- kanaler och utrustning ingår. En standard där man kan tillgodogöra sig olika materialval och lösningar. Där det till exempel går att ta hänsyn till isolerade upphängningar. En standard som inte ändras vart tredje år och som är samstämmig med Europeiska standarder inom området.

Det finns idag en standard SS-EN 12828:2012 ”Värmesystem i byggnader – Utförande och installation av vattenburna värmesystem”, i vilken det ingår klassificeringssystem av värmeförluster.

I Danmark används idag en standard DS 452 ”Teknisk isolering av tekniske installationer” där bland annat klassificeringssystemet från EN 12828:2012 ingår. Den danska standarden behandlar både varma och kalla installationer, både för rör och ventilationskanaler.

Läser vi inledningen i denna text, med utdraget ur BBR och sedan utvecklingen av AMA-tabellen, så är nog tiden mogen att liksom i Danmark ta fram en branschstandard för isolering av tekniska installationer. En standard framtagen av Isoleringsfirmornas förening, och vilken AMA med flera kan hänvisa till.